Det här med att vara gravid och sedan ha ett barn är ju nästan alltid fint och trevligt. Tyvärr märks det ju redan nu att några glider ur bekantskapskretsen. Redan pre preggo så pratades det ganska hetskt om hur trååååkiga folk med barn är. Jag var säkert en av dom som gjorde det ibland, ung och oförstående, men jag har aldrig valt bort någon på grund av att den valt att skaffa barn.
Nu är det snart vår tur att utöka och tyvärr kan jag inte lova att jag kommer vara exakt samma person som innan. Troligtvis kommer jag bli "tråkigare", jag kan ju omöjligt vara lika flexibel som jag är idag. Troligtvis kommer jag ibland prata om vårt barn. Kanske inte så konstigt kan jag ju tycka. Dock kommer jag inte att tjata sönder någon som inte vill höra, redan nu väljer jag oftast att prata om andra saker än gravidillamående, vagnmodeller och så vidare. Så länge ingen frågar för då berättar jag gärna. Helt ärligt vet jag inte hur jag kommer bli och vara, vad som kommer förändras och vad som kommer att bestå. Och det är okej.
Det fina är dock att de allra flesta är superglada och engagerade och faktiskt VILL veta. Ändå kan jag inte låta bli att sörja de som väljer bort mig för jag kommer sakna varenda en av er. Men det är också okej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar