söndag, mars 01, 2015

Håret 2.0


 Haver nu bättrat på min hårfärg(extremfärger sitter sällan bra, det är verkligen ingen nyhet för mig - var helt med på noterna att jag skulle få pyssla själv när jag gjorde det) och passade på att göra det ännu mer turkost. Har aldrig haft blått hår tidigare, det är lite annorlunda att matcha smink faktiskt. har ju mycket som passar till orange eftersom jag haft det i så många år tidigare. Jag gillar det dock jättemycket, tror det kommer bli superfint till vår och sommar då en får lite färg i ansiktet.
Botten är fortfarande mörklila(syns inte på bilden) men jag funderar på att försöka övertala min frisör(Puss puss Ingela<3) att ljusa upp den lite så helheten blir ännu mer blå-turkos. Vi får se vad domen blir, hon vet bäst vad som funkar och vad mitt hår klarar av. 

Ibland tänker jag att jag ska testa en "vanlig" hår färg och efter två minuter ba "hahahahaaha" *Emoji som gråter av skratt*. Det hade ju typ varit "kul" i tre dagar. Nej, jag är som Samson fast med färg då.

En uppföljare på mitt förra inlägg

JA! Hear hear Kitty! Fast till skillnad från dig är jag nog lika upprörd som jag verkar.


Jag ställer gärna frågor till personer jag anser vara vettiga och objektiva med det dom säger. Tycker att det är intressant att höra hur andra upplever saker. Så är du en av dem som inte får frågan vill jag helt enkelt inte veta. Så snälla, inga mer oombedda råd! 

fredag, februari 27, 2015

V. 37 och några tips till allmänheten

Nu har vi gått in i vecka 37(om några dagar 38) och har ca 3 veckor kvar tills vården gissar på att vi ska åka in och föda barn. Ibland tror jag tidigare, ibland senare. Vem vet?

Det är många människor som tror att dom vet mycket om oss. Till exempel vilket kön vårt barn har, hur vår förlossning kommer kännas, hur vårt liv kommer att bli efteråt. En annan vanligt grej är att de som tidigare fött barn vill applicera sina känslor på mig. Jag vill bara säga - please don't. Vi är i full färd med att skapa vår egen upplevelse och har NOLL intresse av att någon annan ska tala om hur det är eller kommer bli. Att det ska vara så svårt att förstå? Varför inte gå in med intresse och fråga om just vår unika upplevelse istället för att basunera ut om " Det kommer bli si och så, för mig var det så här och då är det sant, du kommer känna ditten och datten". Jag stänger bara av, jag vill inte höra. Samtidigt blir jag jävligt irriterad.

När hen är född kommer jag troligtvis att fortsätta bete mig som satans avkomma mot de som vill tala om för oss hur det ska vara. Och helt ärligt skiter jag i om det var med goda intentioner. Känn på den.

torsdag, februari 26, 2015

OBS OBS! Detta händer inte ofta!

Jag är på bra humör idag, woho! Trots ont över allt och diverse sammandragningar så känner jag mig ganska pigg, pepp och glad. Detta trots att Luleå förlorade igår mot jävla Djurgården(mitt sämsta lag i hela SHL) och att jag vaknade i morse av en väckarklocka som ringde och tänkte att den omöjligtvis kan vara mig. Guess what, det var min.

Men! jag är peppad på att jobba trots detta(okej, surfa lite mellan varven - jag är ingen maskin!), det känns kul och trevligt att vara här. Och i helgen blir det Mars. Mars kan vara en fin vårvintermånad och är förhoppningsvis månaden då vi får träffa vårt barn. Idag är oron och rädslan frånvarande - är mest pepp på att föda. Andra dagar - livrädd. Det är väl så det är.

Jag är också glad för att ikväll blev vi spontanbjudna på middag hos väldigt kära vänner. Jippi! Älskar vänner.

tisdag, februari 10, 2015

Tröttman, smärtan och hickan.


Igår var det måndag och oftast får jag  lite livspepp på måndagar. Bra flow på jobbet, köpt ny matta till barnrummet och ett allmänt bra humör. Det finns ju dock inte så mycket ork över efter jobb till att göra grejer. Känner nästan att jag borde be om ursäkt eftersom jag typ är Världens Sämsta Vänsom typ aldrig hör av sig. Så förlåt, men jag har så jäkla ont efter en hel dag med de vardagliga grejerna att det enda som funkar är att ligga ner. Helgerna ska vi inte ens prata om, då är det sova ikapp som gäller. Kul liv, jojo, MEN! Det är faktiskt bara 39 dagar kvar till beräknat ankomstdatum så jag håller modet uppe!
Det här är vad vi gör på lediga stunder. Ninja sur-sover i en trygg famn.

Det här barnet som bor inom mig har förresten börjat ha hicka minst varje dag. Stackars liten, jag tänker att hen kanske har ont i magen av allt hickande. Skulle jag ha. Rätt gulligt i och för sig, att känna dom små rycken och veta att där inne finns någon som vi snart ska lära känna på allvar. Svårt att förstå men ändå hur coolt som helst!

söndag, februari 08, 2015

15%

Det är alltså mindre än 15% kvar till beräknad ankomst för vårt barn, apparna säger att "nu är det hög tid att förbereda sig". Jaha. Hur då? Ärligt talat är jag skiträdd och vill helst inte tänka på det alls, fast det funkar ju inte eftersom jag tänker på det hela tiden.

Kommer allt gå bra?

Har vi allt vi behöver?

Tänk om något händer med mig eller knodden?

Hur ska jag kunna jobba fyra veckor till?

Hur ska jag kunna fungera socialt?

Kommer tiden efteråt vara skitjobbig?

Kommer människor runt om kring ge oss de utrymme vi behöver?

Bara frågor, inga svar. Och alla andras frågor. "MEN ÄR DET INTE DAGS SNAAART? MEN HERREGUUUD SÅ LÄNGE KVAR?!!!?!?!?!?!!" Jag orkar inte ens. Börjar tycka att det är jobbigt att vara ute bland folk, blickarna bränner på min kropp och jag ser hur tankeverksamheten snurrar på. Hade varit skönt att bara få existera precis som vanligt, men istället ska det tittas, frågas och undras.

Det är mycket neggo nu men missförstå mig rätt. Gäller det nära vänner och familj älskar jag att dela med mig av sparkarna från vår unge, berätta och svara på frågor. Det känns bara fint och kul. Vänner och familj är så fulla av respekt och ingen, INGEN har trampat mig på tårna.

tisdag, februari 03, 2015

OBS!

Alltså herregud, vill bara säga att ny bakgrund kommer! Ni ska inte behöva ha det så här, jag lovar.

Update: Okej, det får bli så här en stund. Tills jag kommit på något snyggt.

Håret!


Åh, vad jag blev nöjd! Det blev en lila botten som går ut i en smokey-blå-petrol färg. Är så himla spänd på hur det kommer reagera efter några tvättar - det rosa tvättades ju ut ganska snyggt. En del skakar på huvudet och säger "fattar du hur mycket underhåll det där kräver nu?". Eh, ja. Jag har haft andra kulörer i mitt hår och tycker inte att det är jobbigare än att göra en vanlig inpackning. Jag har haft hårfärg de senaste 7 åren som krävt sitt och det är helt klart värt det. Har fått helt galet långt hår också och det som gjorde mig allra gladast var att min älskade frisör/vän sa att det inte ens var slitet! Vi behövde bara klippa 1 cm TROTS vinterfnöskeklimat. Mitt hår brukar bli väldigt ledset på vintern men inte i år. Tack graviditeten? (JAAAAA, jag vet att jag kommer bli helt jävla flint så fort jag börjar amma, jag har hört det X antal gånger nu - tack för det och nu räcker det)
Jag hoppas att jag kommer älska det här länge, tänker att det här kommer göra sig bra till sommaren också med en liten ljusare slinga i! 

måndag, februari 02, 2015

Inget carpande och veglasagne!

Faktum att det har kommit miljoner cm snö samt att jag är lite halvförkyld(och gravid - återkommande jobbigt) gör att jag helst skulle vilja begrava mig i sängen ett tag. BUT NOOO, tydligen måste man jobba för att få lön. Helt orimligt.

Just nu är det svårt att carpa dagen, jag längtar mest till annat så som helgen(då får man sova och vila) och efter förlossningen(då får man en unge och en kropp tillbaka). Jag har försökt, men det går inte. Som tur är har jag ju lite roligheter längs vägen som hjälper mig att hålla mig flytande.

Gjorde förresten en svingod veglasagne igår från Onekligens bok Mera vego för hela familjen. Om ni vill ha receptet.... får ni köpa boken!

Världen finaste vantar!



Hur grym mamma har en inte som har stickat dessa underbaringar?! Sitter som en smäck och är helt otroligt mjuka och goa. Och det bästa av allt - mamma har gjort dom <3

onsdag, januari 28, 2015

Friday=Funday

På fredag blir det ny kulör i mitt hår! Har varit rosa sen i höstas någon gång men nu är det dags för förändring. Jag säger inte vad men om ni vill gissa utifrån min pinterest så går det nog att lista ut vart det bär.
PEPP! 

Idag vände det.

efter två dagars högst motiverad (jobb, hockey, hunger osv)ilska känner jag mig äntligen lite trevligare. Har ordnat och fixat hela förmiddagen på jobbet och jag känner i alla fall någon slags livspepp. Ser till och med fram emot saker! En liten del tror jag faktiskt beror på ljuset - att det nu börjar ljusna runt åtta-snåret och inte är kolsvart tre gör något för själen. Dock är jag ju ute extremt lite just nu(För ont för att gå plus vinter) men det är som ändå härligt. Därför bristen av bilder på the magical light.

Det händer en massa trevliga saker också! Nedan följer en liten lista:
Torsdag: Systerhäng, hockey och fika!
Fredag: Klipp och färg(fyfan så roligt det ska bliiii) och middag med goda vänner på hemmagastronomi.
Lördag: Hemmamatch för Luleå Hockey och en riktigt lat förmiddag
Söndag: auktion(ska försöka ropa hem lite porslin till vår nyinköpta matservis - Mon Amie)

Det säger ju sig självt att det kommer bli bra, det här. Dock är det en jäkla balansgång - tippar det över och blir för mycket vill jag ju bara lägga mig ner och gråta, alternativt sova.

söndag, januari 25, 2015

Hej Vecka 33!

Nå, det känns ungefär på samma sätt som sist jag skrev om graviditeten. Knodden är så himla stor nu! I alla fall enligt appen men med tanke på min kurva så verkar hen växa precis som hen ska. 43 cm och 2 kg - jisses, känns ju som att det är färdigt snart. Jag börjar i alla fall känna mig färdig, är himla osugen på att det ska bli ännu jobbigare.

Jag börjar bli grymt less på detta tillstånd och pendlar mellan att tycka att det känns helt horribelt att jag ska orka gå till jobbet i sex veckor till, nästa sekund tänker jag att jag kommer vara så satans uttråkad de två ynka veckor jag ska gå hemma innan planerad ankomst. Två veckor som kan bli tre, fyra - ja, faktiskt fem. Trötthet vs. lesshet. Vad kommer att vinna i slutändan?

nä, jag är inte så jäkla munter just nu. Gissar på att det kommer gå över  sekunden jag får knodden i famnen.

Årets enda semla


Kan rapportera att årets enda semla(troligtvis i alla fall) är intagen. Dock inte med mandelmassa för det är så jäkla äckligt. Vaniljkräm is the shit! Jag är alltid supersugen på semla... tills jag ätit en. Sen känns det som om någon har tvångsmatat mig med kubikvis med grädde. Då är jag inte sugen längre fram tills nästa år. Men god var den! 

fredag, januari 23, 2015

Preggoblogg, snart bebisblogg?

Läste precis om Linnea i USAs tankar om det här med att bloggen inte skulle bli en preggo-blogg.... men så blev det. Jag tänkte nog också lite så om jag ska vara ärlig. Men vadfan. Just nu kretsar livet kring en sak i stora drag. Sen finns det ju så klart annat också som är värt något. Men ärligt talat tror jag att jag börjar infinna mig i den så kallade "bubblan" lite. Det finns inte så himla mycket annat i huvudet. Jag tror mycket beror på smärtan - att gå runt och ha konstant ont gör ju att det blir lite svårt att fokusera på annat.

jag vill inte heller säga att bloggen inte bara kommer handla om knodden när hen väl är ute, för det vet jag ju inte! Jag har aldrig gjort det här förut och har ingen aning om hur jag kommer reagera. Det är lite samma resonemang som inför smärtlindring och förlossning - jag vet inte hur jag kommer känna och reagera så därför vet jag inte vad jag kommer att föredra. Känner mig faktiskt ganska klok som kommit fram till detta, vanligtvis brukar jag ju vara kungen av kontroll. Hade i och för sig gärna varit det nu också men vissa saker är det ju bara att släppa...

onsdag, januari 21, 2015

Det här med djur är rätt genomgående i knoddens garderob...




Nä men klart ungen ska ha mössa med makrill på och sjöhästbrallor. Hade dom funnits i vuxensize hade jag inte tvekat en SEKUND!

tisdag, januari 20, 2015

Flax!


När jag fyllde år fick jag världens finaste sjal av M, från etsy, men finns på andra sidor också. Känner mig som en jättefågel i den och ska flyga runt hela våren och sommaren med den. Kommer helt klart vara en storfavorit! 

måndag, januari 19, 2015

Olala, franskt värre! och lite ekonomisnack.


Eftersom jag och M snart kommer ha rätt mycket mindre pengar än vi är vana vid kommer vi passa på att njuta av två heltidslöner de två sista månaderna. Jag har redan börjat och köpt mig en fin vårväska. jag tycker att den känns lite fransk eftersom randigt känns franskt. En helt orimlig association men whatevs.  Vi ska även unna oss något till restaurangbesök med goda vänner, kanske gå på bio eller något annat som vi inte kommer kunna göra i samma utsträckning. Det är inte så att jag sörjer vuxengrejerna, men det känns ändå kul att passa på att göra vad vi vill när vi vill samt vara lite oekonomiska. 

Det oekonomiska är det verkligen slut på efter februari. Vi har planerat allt till punkt och pricka, gjort excelfiler och träffat banken så vi är rätt klara med hur vår ekonomi kommer att se ut närmaste åren. Något som känns bra är att vi satsar på att fortsätta spara lika mycket som innan, det är nöjeskostnaderna som får gå ner. På så sätt är det ju enkelt att styra om ifall det skulle vara så att pengarna tryter eller om vi skulle råka köpa ett hus som kostar mer än lägenheten. Då vet vi liksom att vi klarar mycket mer. Här blir det inget jävla living on the edge! Mvh/ trygghetsknarkaren

61 dagar. Hur länge är det?

Vecka 32
Enligt appen har det idag gått 78,2% av graviditeten och 61 dagar ska det visst vara kvar till ankomst. Jag har ganska snabbt börjat få ont, speciellt i fogarna i bäckenet och i händerna.  Händerna är tydligt väldigt vanligt bland gravida, ungefär som karpaltunnelsyndrom. Värst är det på nätterna, vaknar av att det knastrar och knakar i höfterna och händerna värker och går inte att knyta pga. Klämda nerver. Promenera är nu mer en aktivitet som jag inte gör, det gör förjävla ont under och efter så... Not worth it. Jaja, så är det – en dag i taget är det just nu, orkar inte ens tänka på att jag ska jobba 7 veckor till(emoji som ser förtvivlad ut).

En sak som är riktigt kul är att det börjar ploppa upp fler preggosar i min närhet! När jag var i vecka 20 var det nästan igen som skulle ha barn men nu är det några stycken. Känns fint att ha någon annan att hänga med under föräldraledigheten som också har småbarn, då slipper jag vakta min tunga och kan prata fritt om ”barngrejer” som oftast uppfattas ganska tråkiga av personer som inte är på samma ställe som jag är. Verkligen inget fel med det, jag har själv varit där! Men det är faktiskt ganska svårt(och tråkigt) att oftast sitta och hålla igen om det största som händer i mitt liv just nu. Jag gör det av ren respekt, alla är ju faktiskt inte intresserade och jag vill inte att alla mina vänskapsrelationer ska få ett helt nytt fokus utan är nöjd med dem som det är. MEN! Jag blir faktiskt väldigt glad om någon frågar och är genuint intresserad, då öppnas det en dörr att faktiskt berätta om allt det där stora.


För att summera: Det rullar på, jävligt sakta och rätt smärtsamt. Men 61 dagar ska jag väl ändå fixa om jag redan gjort 219. Dock finns det en risk att jag dör av rädsla då förlossningen sätter igång för det är faktiskt en skitläskig tanke.