fortsättning.

Jag jobbar själv halvtid, gör dom flesta sysslorna hemma och det är helt okej för mig. Det viktiga är för mig att sysslorna inte är bundna till mitt kön. Det är inte så här för att jag är kvinna utan för att vi valt det. Jag kallar heller aldrig mig själv för hemmafru eller något annat i den stilen eftersom att det är helt orelevant. Jag är Maua och under den kategorin finns många fler områden men jag kommer aldrig att identifiera mig själv som kvinna med att ha någon slags plikt att sköta hemmet.

Jag och min sambo diskuterar inte ens våra roller hemma, för att det är så självklart. Vi delar på sysslorna för att det är så man gör, man delar på sånt som måste göras. Vi delar upp dom efter kunskaper och intresse, inte vad som är kvinnligt och manligt. Det är så jäkla skönt att veta vart vi har varandra, det finns inte en tanke på att jag ska till exempel laga mat för att jag är tjej.

Folk får ha det hur dom vill hemma, men låt mammarollen och hon som tar hand om hemmet vara en del i dig, inte hela din identitet!