Nu åker vi ner mot Stockholm för rekreation och shopping. Är laddad fast ändå inte, har knappt orkat tänka på annat än att ta mig igenom den senaste veckan. När jag dagdrömmer är det om pyjamas i soffan med travar av böcker och tebaljor. Och viktigast av allt, med M i andra hörnet.
Vår relation är nära, det är så fint att ha honom vid min sida. Den fysiska biten är väldigt viktig - långa kramar under middagsförberedelser, hejdåpuss innan jobbet, sitta nära i soffan och få strykningar över håret finns alltid med. Men det blir såklart inte heller kris och panik om någon en dag känner sig behöva lite space och vara ifred. Ibland känns det som att ingen annan kan förstå, men vad gör det? Vi förstår ju.
Förut tänkte jag mycket på hur det kunde se ut utifrån - jag är ganska rak, har tydliga åsikter och är rätt dominant. Jag var ofta rädd att andra trodde att jag styrde och ställde mycket över hans liv. Nu skiter jag i vad andra tror, förhoppningsvis borde dom som tycker och tänker ha insett att det inte hade funkat i längden, han hade nog dragit fortare än kvickt om han inte mått bra i vår relation.
Vi har det oftast bra, absolut inte alltid, men helt klart oftast. När något känns riktigt fint brukar jag berätta det för honom, för att vi ska kunna spara minnena och känslan till en rainy day. Plocka fram när det behövs och komma ihåg att vi faktiskt väljer varandra om och om igen. Det är en av mina bästa strategier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar