Maua på dop.

Är just hemkommen från lilla Judiths dop. Judith är M:s plastbrors dotter och är söt som en liten karamell! Av oss fick hon Tomtebobarnen-skål och mugg samt en Luleå Hockey-mössa. Det ska börjas i tid, tyckte vi. Judiths faster Amanda blev fadder, hon grät under hela sermonin för att hon tyckte det var så fint, gullungen.








Jag och M pratade lite om hur vida vi vill döpa våra barn(som inte finns eller planeras) eller inte och alla som känner mig vet att det är inte något jag kommer att göra. Som tur är så var vi rätt överens om att det inte kommer att hända. Ingen utav oss är ju kristna och låter hellre barnen välja själv om de vill vara med i svenska kyrkan eller inte. Jag är ju varken döpt eller konfirmerad och känner inte att det är något som jag önskar att jag var. Nu menar jag såklart inte att det är fel att döpa sina barn, alla får ju välja själv men när vi nån gång i framtiden skaffar egna kommer dom inte att gå med i "klubben".