fredag, oktober 12, 2012

"Personliga" presenter.

Det börjar ju dra ihop sig för julklappsköpning/tillverkning vilket jag tycker är sju-ukt kul, men det finns en sak jag stör mig på. Allt ska vara så jävla personligt. Visst, det är ju kul att hitta något som verkligen är klockrent för den personen men ibland kanske man tycker att en bok eller till och med ett presentkort passar personen bäst. Det är som att det inte är socialt accepterat att köpa/tillverka "opersonliga" grejer fast man har en tanke bakom. För tanke bör man ha tycker jag, annars kan man ju lika gärna låta bli. Det är som att man får onda ögat av omvärden om man köper/tillverkar något helt vanligt.

Det har till och med gått så långt att jag själv känner att jag inte kan önska mig en ny mascara trots att det är något jag verkligen vill ha och behöver. Det är som att personlighetsgrejen har fått överslag. Det behöver ju inte faktiskt inte alltid vara ett "mixtape med dina favoritlåtar som vi ska lyssna på när vi spelar paintball med prins Daniel"(mottagaren av min låtsaspresent älskar prins Daniel och paintball nämligen). Ibland är det helt ok med en bra bok, eller ett presentkort på favvobutiken(t ex apoteket(OBS! Internskoj). Tycker jag.

jag tror att det här är en del i den omtalade julstressen (som jag aldrig upplevt), det är ju klart att man blir stressad om man känner att ens present inte duger för att den inte är tillräckligt speciell. Jag förstår dom som inte köper julklappar alls. Nu skippar vi den här oskrivna regeln va? Och ger varandra vad vi vill!

Ps. Längtar ni också till Jul?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar