Friday=Funday

På fredag blir det ny kulör i mitt hår! Har varit rosa sen i höstas någon gång men nu är det dags för förändring. Jag säger inte vad men om ni vill gissa utifrån min pinterest så går det nog att lista ut vart det bär.

PEPP! 

Idag vände det.

efter två dagars högst motiverad (jobb, hockey, hunger osv)ilska känner jag mig äntligen lite trevligare. Har ordnat och fixat hela förmiddagen på jobbet och jag känner i alla fall någon slags livspepp. Ser till och med fram emot saker! En liten del tror jag faktiskt beror på ljuset - att det nu börjar ljusna runt åtta-snåret och inte är kolsvart tre gör något för själen. Dock är jag ju ute extremt lite just nu(För ont för att gå plus vinter) men det är som ändå härligt. Därför bristen av bilder på the magical light.

Det händer en massa trevliga saker också! Nedan följer en liten lista:
Torsdag: Systerhäng, hockey och fika!
Fredag: Klipp och färg(fyfan så roligt det ska bliiii) och middag med goda vänner på hemmagastronomi.
Lördag: Hemmamatch för Luleå Hockey och en riktigt lat förmiddag
Söndag: auktion(ska försöka ropa hem lite porslin till vår nyinköpta matservis - Mon Amie)

Det säger ju sig självt att det kommer bli bra, det här. Dock är det en jäkla balansgång - tippar det över och blir för mycket vill jag ju bara lägga mig ner och gråta, alternativt sova.

Det är en sådan dag idag.

*raggarna=raggmunkarna

Hej Vecka 33!

Nå, det känns ungefär på samma sätt som sist jag skrev om graviditeten. Knodden är så himla stor nu! I alla fall enligt appen men med tanke på min kurva så verkar hen växa precis som hen ska. 43 cm och 2 kg - jisses, känns ju som att det är färdigt snart. Jag börjar i alla fall känna mig färdig, är himla osugen på att det ska bli ännu jobbigare.

Jag börjar bli grymt less på detta tillstånd och pendlar mellan att tycka att det känns helt horribelt att jag ska orka gå till jobbet i sex veckor till, nästa sekund tänker jag att jag kommer vara så satans uttråkad de två ynka veckor jag ska gå hemma innan planerad ankomst. Två veckor som kan bli tre, fyra - ja, faktiskt fem. Trötthet vs. lesshet. Vad kommer att vinna i slutändan?

nä, jag är inte så jäkla munter just nu. Gissar på att det kommer gå över  sekunden jag får knodden i famnen.

Årets enda semla

Kan rapportera att årets enda semla(troligtvis i alla fall) är intagen. Dock inte med mandelmassa för det är så jäkla äckligt. Vaniljkräm is the shit! Jag är alltid supersugen på semla... tills jag ätit en. Sen känns det som om någon har tvångsmatat mig med kubikvis med grädde. Då är jag inte sugen längre fram tills nästa år. Men god var den! 

Preggoblogg, snart bebisblogg?

Läste precis om Linnea i USAs tankar om det här med att bloggen inte skulle bli en preggo-blogg.... men så blev det. Jag tänkte nog också lite så om jag ska vara ärlig. Men vadfan. Just nu kretsar livet kring en sak i stora drag. Sen finns det ju så klart annat också som är värt något. Men ärligt talat tror jag att jag börjar infinna mig i den så kallade "bubblan" lite. Det finns inte så himla mycket annat i huvudet. Jag tror mycket beror på smärtan - att gå runt och ha konstant ont gör ju att det blir lite svårt att fokusera på annat.

jag vill inte heller säga att bloggen inte bara kommer handla om knodden när hen väl är ute, för det vet jag ju inte! Jag har aldrig gjort det här förut och har ingen aning om hur jag kommer reagera. Det är lite samma resonemang som inför smärtlindring och förlossning - jag vet inte hur jag kommer känna och reagera så därför vet jag inte vad jag kommer att föredra. Känner mig faktiskt ganska klok som kommit fram till detta, vanligtvis brukar jag ju vara kungen av kontroll. Hade i och för sig gärna varit det nu också men vissa saker är det ju bara att släppa...

Det här med djur är rätt genomgående i knoddens garderob...

Nä men klart ungen ska ha mössa med makrill på och sjöhästbrallor. Hade dom funnits i vuxensize hade jag inte tvekat en SEKUND!

Flax!

När jag fyllde år fick jag världens finaste sjal av M, från etsy, men finns på andra sidor också. Känner mig som en jättefågel i den och ska flyga runt hela våren och sommaren med den. Kommer helt klart vara en storfavorit! 

Olala, franskt värre! och lite ekonomisnack.

Eftersom jag och M snart kommer ha rätt mycket mindre pengar än vi är vana vid kommer vi passa på att njuta av två heltidslöner de två sista månaderna. Jag har redan börjat och köpt mig en fin vårväska. jag tycker att den känns lite fransk eftersom randigt känns franskt. En helt orimlig association men whatevs.  Vi ska även unna oss något till restaurangbesök med goda vänner, kanske gå på bio eller något annat som vi inte kommer kunna göra i samma utsträckning. Det är inte så att jag sörjer vuxengrejerna, men det känns ändå kul att passa på att göra vad vi vill när vi vill samt vara lite oekonomiska. 

Det oekonomiska är det verkligen slut på efter februari. Vi har planerat allt till punkt och pricka, gjort excelfiler och träffat banken så vi är rätt klara med hur vår ekonomi kommer att se ut närmaste åren. Något som känns bra är att vi satsar på att fortsätta spara lika mycket som innan, det är nöjeskostnaderna som får gå ner. På så sätt är det ju enkelt att styra om ifall det skulle vara så att pengarna tryter eller om vi skulle råka köpa ett hus som kostar mer än lägenheten. Då vet vi liksom att vi klarar mycket mer. Här blir det inget jävla living on the edge! Mvh/ trygghetsknarkaren

61 dagar. Hur länge är det?

Vecka 32

Enligt appen har det idag gått 78,2% av graviditeten och 61 dagar ska det visst vara kvar till ankomst. Jag har ganska snabbt börjat få ont, speciellt i fogarna i bäckenet och i händerna.  Händerna är tydligt väldigt vanligt bland gravida, ungefär som karpaltunnelsyndrom. Värst är det på nätterna, vaknar av att det knastrar och knakar i höfterna och händerna värker och går inte att knyta pga. Klämda nerver. Promenera är nu mer en aktivitet som jag inte gör, det gör förjävla ont under och efter så... Not worth it. Jaja, så är det – en dag i taget är det just nu, orkar inte ens tänka på att jag ska jobba 7 veckor till(emoji som ser förtvivlad ut).

En sak som är riktigt kul är att det börjar ploppa upp fler preggosar i min närhet! När jag var i vecka 20 var det nästan igen som skulle ha barn men nu är det några stycken. Känns fint att ha någon annan att hänga med under föräldraledigheten som också har småbarn, då slipper jag vakta min tunga och kan prata fritt om ”barngrejer” som oftast uppfattas ganska tråkiga av personer som inte är på samma ställe som jag är. Verkligen inget fel med det, jag har själv varit där! Men det är faktiskt ganska svårt(och tråkigt) att oftast sitta och hålla igen om det största som händer i mitt liv just nu. Jag gör det av ren respekt, alla är ju faktiskt inte intresserade och jag vill inte att alla mina vänskapsrelationer ska få ett helt nytt fokus utan är nöjd med dem som det är. MEN! Jag blir faktiskt väldigt glad om någon frågar och är genuint intresserad, då öppnas det en dörr att faktiskt berätta om allt det där stora.

För att summera: Det rullar på, jävligt sakta och rätt smärtsamt. Men 61 dagar ska jag väl ändå fixa om jag redan gjort 219. Dock finns det en risk att jag dör av rädsla då förlossningen sätter igång för det är faktiskt en skitläskig tanke. 

Status: post jullov samt preggokrämpor

Har nu börjat jobba igen efter mitt otroligt långa och härliga jullov. Det känns helt ok förutom att det inte är socialt accepterat att ha pyjamas på sig på kontoret. Vanliga rutiner igen och det är skönt; frukost lunch och middag, somna vettig tid och vakna tidigt(gillar inte att sova för länge, dagen går för fort då) och städning på torsdagar. Ja, det är faktiskt sant. Vi städar sedan några år tillbaka på torsdagar. Det är rent och fint till helgen och man slipper gå och störa sig på dammråttorna när man är ledig. Det kanske låter jävligt trist och fyrkantigt men faktum är att det besparar oss diskussioner om nääär vi ska städa för då en vill men den andra vill skjuta på det. Win-win liksom.

Jag har börjat få jävligt ont i fingrarna, tydligen en preggo-åkomma. Vätska trycker på nerver i handen som gör att fingrarna domnar, gör ont och är svårare att böja, påminner lite om karpaltunnelsyndrom. Värst är det på morgonen, jag vaknar nästan av att det gör ont! Men men, kroppen är ju väldigt magisk så allt sånt här ska visst bara försvinna så fort ungen är ute. Det ser jag fram emot!

Brytpunkten.

De som känner mig vet att jag inte tycker speciellt mycket om nyårsafton, det är bara fylla och för höga förväntningar. Däremot känns det lite härligt att det faktiskt är ett nytt år, liksom brytpunkten.  Nu är vi liksom på rätt sida: det blir ljusare, det blir riktig vinter, det blir vår. Och det blir barn i år. Nedan följer några bilder som ligger på rätt sida om brytpunkten - allt känns redan lite ljusare!

Saker jag längtar till

Nu är det typ 10 veckor kvar till ankomst för knodden. Längtar ju så klart mest efter hen men icke att förringa så är jag fortfarande min egen person och har INTE bytt identitet till endast mamma. Det verkar folk ha svårt att förstå ibland. Jag tycker att det är jobbigt när folk kallar mig för mamma eller något annat smeknamn kopplat till moderskapet istället för mitt namn. Den enda person som har rätt att kalla mig det är Knodden själv eftersom jag bara är mamma till henom. Jag längtar faktiskt efter mycket annat också, som knodden inte alls är inblandad i. Till exempel:

- Dricka öl(för att det är gott)
- Dricka cava, champagne eller annat gott mousserande(för att det är gott)
- Kunna plocka upp saker från golvet med lätthet
- TRÄNA utan större krämpor
- Promenera utan att få ont
- Slippa allt jävla kroppsfokus och alla frågor som jag inte vill svara på
- Slippa bli jämförd med varenda gravid kvinna på denna jord
- köpa vårkläder <3
- Springa, hoppa och leka!
- Inte ha samma sovbehov som våra katter

För mig är det viktigt att ha kvar mig själv, att inte bli någon annan som jag inte känner igen. Visst fattar jag att en kommer att förändras mycket i och med barn men jag vill fortfarande ha kvar mitt fabulösa jag(utan att någon ifrågasätter det). Och vet ni, jag tror inte att det kommer bli ett problem alls. Knodden har ju nämligen en pappa också, som kommer att kräva minst lika mycket tid med sitt barn som jag så det kommer att finnas tid för oss båda att anta en inre fokus för en stund.

Jul och nyår i en handfull bilder.

Julafton, hade pincurls(fast det syns inte så bra)

Pyjamasen var årets julklapp hos oss!

Nyårsefterrätt(här hoppar vi hejvilt!) - åkerbär, hemmagjord glass och havreflan.

Nyårshår.

Trimester tre, här är vi!

Tiden rusar ju inte direkt, men nu är sista trimestern äntligen här! Det är exakt 78 dagar kvar till knodden är beräknad men det hade inte gjort något om hen kom lite tidigare faktiskt. Nu börjar det bli rätt tungt, kroppen är så otymplig och det knakar och brakar i fogarna. Nätterna är jobbigare och jag har lite svårt att fatta hur jag ska orka jobba igen efter all den här ledigheten. Och när ska en ta ledigt?! Herregud, känns som att det kanske dags...

Vi känner sparkar hur mycket som helst nu, tror att det börjar bli lite trångt också eftersom dom är mer tryckande nu än i början då dem var mer snabba. Förstår ni typ? Det går också att känna på ett ungefär hur hen ligger också, det är himla kul. 

Vi har börjat få klart det mesta - det enda stora som saknas är babyskydd till bilen. Har även några mindre syprojekt som väntar. Tur att mamma är king på att sy, så jag kan få lite hjälp(läs: det brukar oftast sluta med att hon gör allt, blir snyggast då).

Åh, längtar efter barnvagnspromenader och allt annat mys - det kommer bli great!